Kokosolja säljs som en superfood för viktminskning, hud och immunitet, men vetenskapen är mer komplex.
En matsked innehåller 120 kilokalorier och 14 gram fett, varav 11 gram är mättat, rapporterar HÄR NEWS-korrespondenten.
Att äta så mycket mättat fett dagligen påverkar din lipidprofil annorlunda än oliv- eller linfröolja.
Pixabay/olja
Sammansättning och metabolism av medelkedjiga triglycerider
Kokosolja består av 60 procent medelkedjiga triglycerider (MCT), som absorberas direkt i blodet.
Långkedjiga fetter (oliv, solros) kommer först in i lymfan och deponeras i fettdepåer. MCT:er oxideras snabbt i levern, vilket ger energi utan fettlagring men i överskott av kalorier.
Effekt på kolesterol: blandade bevis
Kokosolja ökar det goda kolesterolet (HDL) mer än andra oljor. Men samtidigt kan det också öka det ”dåliga” kolesterolet (LDL) hos personer med genetisk hyperlipidemi.
Metaanalyser visar att kokosolja ökar totalkolesterolet mindre än smör men mer än olivolja.
Effekt på vikt och aptit
Medelkedjiga triglycerider ökar termogenesen med 5 till 10 procent inom 6 timmar efter intag.
En sked kokosolja före måltid minskar aptiten på grund av produktionen av ketoner i levern. Men den totala effekten på vikten är minimal – en sked ger 120 kcal, vilket köper upp hela den termogena bonusen.
Hud, hår och inre behandling
Att ta olja internt förbättrar inte direkt huden och håret – fettet måste brytas ner och omorganiseras i kroppen.
Laurinsyra från kokosolja har antimikrobiella egenskaper, men inaktiveras delvis i magen. Det är hälsosammare för din hud att applicera oljan lokalt istället för att äta den med skedar.
Risker för hjärta och blodkärl
De mättade fetterna i kokosolja ökar nivåerna av lipoprotein(a), som är aterogent och inte reduceras av statiner.
Hos personer med befintlig plack i blodkärlen kan kokosolja påskynda utvecklingen.
American Heart Association rekommenderar inte att ersätta fleromättade oljor (oliv, camelina) med det.
Vilken sked att välja: rå eller raffinerad
Extra virgin kokosolja innehåller antioxidanter men har en kokossmak och lukt.
Raffinerad, luktfri olja är lämplig för stekning då den har en hög rökpunkt (200 grader).
För oral administrering är råolja hälsosammare, men det är dyrare och kan orsaka allergier hos de som är känsliga.
Kontraindikationer och riskgrupper
Om du har familjär hyperkolesterolemi och höga LDL-nivåer över 4,9 mmol/L är kokosolja kontraindicerad.
Pankreatit och kolelitiasis – varje intag av fett kan utlösa en attack. Övervikt med metabolt syndrom – en sked smör kommer att lägga till kalorier, av vilka det redan finns många.
Alternativ med bättre profil
För salladsdressing – extra virgin olivolja (enkelomättade fetter och polyfenoler). För stekning, använd avokado- eller camelinaolja (hög rökpunkt, mindre mättat fett).
För att fylla på medellångkedjiga triglycerider, använd en speciell MCT-olja utan långkedjiga fraktioner.
En sked kokosolja om dagen är varken skadligt eller ett universalmedel, utan ett val med kompromisser. Det ger snabb energi och mättnad, men belastar det kardiovaskulära systemet.
De kan inte ersätta alla andra oljor, men de kan läggas till kosten om du har normalt kolesterol. Olivolja är fortfarande guldstandarden, med fler fördelar och färre risker.
